Dagens blogglektion i mediekunskap


ägnar vi åt att blogga och reflektera över fenomnet isig.

 I den mediaenkät vi gjorde i klassen, visade det sig att ganska många redan bloggade och att nästan alla deltog i någon social sajt eller community som facebook eller bilddagboken.

 Bloggar har blivit en betydelsefull faktor i medievärlden både som en del av samhällsdebatten som en form livsstilunderhållning ,ett forum för att uttrycka sig, sina intressen åsikter ocjh smak. Antingen för uttrycka sig och få respons och uppmärksamhet eller tjäna pengar vilket  speciellt unga tjejer engagerat sig i.

 
Som jag ser det finns det både faror och möjligheter med blogg revolutionen, men jag tycker det är viktigt att vi tar upp det i skolan, för att om möjligt bidra till en kreativ och kritisk användning. Hur ser en bra blogg ut? Vad bör vi tänka på?


Läs Linda Skugges tips. Håller ni med?

http://marianova.com/kultur/bloggmormor-linda-skugge-sa-blir-du-bloggproffs-och-tjanar-en-hacka 

Enligt Expressen finns en tydlig trend inom bloggvärlden att unga tjejer som allt mer tar över och dominerar bloggrymden medan intresset för kändis tyckarna avtagit . Läs!

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1694191/sa-blev-15-aringarna-stjarnor-pa-natet

Det är även mest unga tjejer som läser dem och deltar i de sociala sajterna. Det finns farhågor för att många utvecklar ett slags beroende som motsvarar spelberoende, som blva går ut över skolarbete.  Läs’

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5829181.ab 

Vad tycker ni, är det en överdriven oro eller kan det stämma att fler hotas bli nätberoende och till sist väljer det virtuella för det verkliga livet? Varför är det  just unga tjejer som lockas av bloggar och sociala sajter.  Diskutera!

Genusdebatt

I Samhälle A har vi jobbat med olika identitetsfrågor och grupptillhörigheter i samhället som tex ungdomsproblematik. Det jag tycker fungerat bäst är era blogginlägg, som jag blivit mycket imponerad av  så vi kör på med ytterligare en blogguppgift

 Resterande lektioner fram till temat skall vi arbete med genusfrågor- manlig / kvinnligt.


 

Som många påpekar i sina blogginlägg finns det alltid en fara i kategorisering och generaliseringar.

Paradoxalt nog kan ibland en vilja till att minska uppdelningar som tex de skilda förutsättningar för män och kvinnor, medföra att  vi betonar och kanske låser fast  skillnaderna genom att överdriva dem eller ta dem som givna. De enda vi kan göra för att motverka detta är försöka medveten om den problematiken. Vi kan inte undvika och generalisera, men måste alltid vara medvetna om vi gör det och att vi kan göra från skilda perspektiv. Så vi inte hamnar i. ”Alla män generalisera alltid”.

 

 Uppgift 1
Är Sverige världens mest jämställda land? Det finns i varje fall ett stort medvetande om problematiken. Men även om politiker och myndigheter utger sig för att ta frågan stor allvar, finns det mycket som tyder på att jämställdhet snarare försämras. Kan det vara så?

 

Enligt en undersökning om hur ungdomar  ( högstadieelever  i Bohuslän) mår  visar  visar stora skillnader.

 

 

Sömnproblem/svårt att somna – 17 procent flickor och 11 procent pojkar

 

Huvudvärk – 28 procent flickor och 12 procent pojkar

 

Deppig/känt mig ledsen – 23 procent flickor och 8 procent pojkar

 

Nervös/orolig – 20 procent flickor och 9 procent pojkar

 

Irriterad/på dåligt humör – 30 procent flickor och 17 procent pojkar

 

Känt mig yr – 14 procent flickor och 7 procent pojkar

9 procent flickor i åk 7 och 15 procent flickor i åk 9 känner sig oftast ensamma. Motsvarande siffror för pojkar är 5 procent.

Hälften (46% i åk 7, 57% i åk 9) av alla flickor har någon gång funderat på att de inte vill leva längre.

För pojkarna är motsvarande siffra drygt en fjärdedel (24% i åk 7, 32% iåk 9).

 

Ca 25 procent av flickorna har ibland tankar på att göra sig själv illa. För pojkarna är motsvarande siffra drygt 13 procent.

 

Ca 25 procent av flickorna känner att det skulle vara bättre om de inte fanns. 10 procent av pojkarna svarar samma sak.

Var åttonde flicka har varit nära att ta sitt liv eller faktiskt försökt ta sitt liv. Knappt hälften så många pojkar har haft samma självmordsbenägenhet.

 

Inte nog med detta:

 

13 procent av  13-åringa pojkarna anser att de med förtroende kan vända sig till lärare i skolan om de har allvarliga problem, medan bara 5 procent av de 15-åriga flickorna svarade ja på den frågan.

 

40 procent av ungdomarna har ingen vuxen i skolan som de kan anförtro sig åt.

 

15 procent av ungdomarna har ingen vuxen alls som de kan prata med. 23 procent pojkar och8 procent flickor har ingen jämnårig som han/hon kan anförtro sig åt.

( från JämOs handbok mot könsmobbning i skolan)

HUR MÅR DAGENS

 

Men det är inte bara skillnader mellan hur vi mår utan faktiskt förhållande

Ta del av statistiken!

http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/statistik.asp

 

Visar de olika uppgifterna på något som förvånar er?

Vilka skillnader tror ni är mest avgörande?

Vilka andra faktor som styr jämställdhet, tas inte upp av statistiken.

Diskutera först vilka frågor eller uppgifter som är mest utslagsgivande för att avgöra graden av jämställdheten i ett land . Försök sedan hitta statistiska uppgifter krig detta, och dra slutsatser. Hur tror ni det ser ut i andra länder?

 

Ta fram exempel på vad ni uppfattar som tydliga orättvisor och diskutera hur vi skulle kunna göra  något  åt det.!

 

Uppgift 2

Delegationen för jämställdhet i skolan som nyligen presenterade en rapport - "Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?", konstaterade jämställdhetsarbetet i svenska skolor går trögt.

I genomsnitt har flickor 10 % bättre betyg än pojkar, en skillnad som varit konstant åtminstone under 20 års tid. Flickor har bättre betyg i alla ämnen utom idrott och hälsa. Pojkar hoppar också av gymnasieskolan oftare än flickor, och lämnar oftare skolan utan fullständiga betyg.

 

Konsekvenserna av den bristande jämställdheten och skapandet av kön i skolorna blir bland annat att flickor fokuserar så mycket på skolarbetet att de får stressrelaterade problem. Pojkarna anstränger sig mindre vilket innebär att de presterar sämre, och får sämre betyg. Flickorna blir fortfarande osynliggjorda i skolorna. Pojkarna får talutrymme och uppmärksamhet i klassrummen men står i större utsträckning för ordningsproblem

http://www.regeringen.se/sb/d/11323/a/129448  

Men vad kan vi göra?

 

Delegationens ordförande Anna Ekström kritiserar dels skolan för att behandlar pojkar och flickor olika .” på grund av vuxnas traditionella syn på hur flickor och pojkar är och bör vara.” Samtidigt menar hon även att att slentrianmässigt utgå ifrån att "behandla alla individer lika" kan vara uttryck för en brist på kunskap om de genusstrukturer som begränsar livsvalen för flickor och pojkar”

 

http://www.regeringen.se/sb/d/11323/a/129448 


Att diskutera:

Upplever ni att det är stora skillnader i  förutsättningarna eller behandlingen av för killar och tjejer olika i skolan.

Känner ni igen beskrivningen om tjejer som lider av prestationsångest och press medan killa har svårt och fokusera och skapar ordningsproblem

 Vad beror skillnaderna på? Är det nödvändigtvis något vi bör försöka förändra




Uppgift 3 

Läs om könsmaktsordning och synen på naturliga skillnader  mellan könen

http://www.genusbalans.se/makt_och_beslut/ideologi_6.htm#

Tror ni att skillnaderna beror på en övergripande strukturellt orättvisa i samhälle eller finnsdet naturliga skillnader vi bör acceptera ?

Hur olika är mäns och kvinnors beteenden, värderingar, förutsättningar och villkor?  Beskriv skillnaderna mellan könen som du uppfattar det. Vad beror skillnaderna på? Hur mycket beror det på biologiska skillnader och hur mycket på vår uppfostran och samhällets normer? Tycker du att synen på och uppdelningen mellan män och kvinnor är bra som den är eller borde den förändras? I så fall hur. Argumentera för din åsikt!

Tänk dig att du skulle tvingas eller få möjligheten att byta kön. Fundera och beskriv hur ditt liv, dina intressen eller beteendemönster skulle kunna tänkas förändras om du bytte kön. Diskutera hur stor del av din personlighet är beroende av kön.

 


Länkar till 1 C

Angelica www.angieagardh.blogg.se
Anna http://mellanmjoelk.blogg.se
Arvid http://arvidbloggen.blogg.se/ 
 Calle http://kaelle.blogg.se/
Cilla http://missery.blogg.se
Elin S http://elinagardh.blogg.se
Elin W http://agardhelin.blogg.se
Elsa http://pladi.blogg.se/ 
Emma http://rialtoul.blogg.se/
Frida http://lattmjoelk.blogg.se/
Isac http://magicshrooms.blogg.se/ 
Karina http://gothicvampir.blogg.se
Linnea http://agardhlinnea.blogg.se/ 
Maja http://majaagardh.blogg.se/
Morris http://thechuckmorris.blogg.se/  http://theechuckmorris.blogg.se/
Pia http://piaolofssonn.blogg.se/ 
Rosen http://agardhroosen.blogg.se/ 
Saga http://okiisflicka.blogg.se
Sofia AM  http://thedunderklump.blogg.se/index.html 
Sofia G http://wikime.blogg.se/ 

2 C: s blogglänkar

Alicie E http://kouki.blogg.se/skolblogg
Alice P http://hydrodamalisgigas.blogg.se/
AndreaS http://macsotay.blogg.se/
David http://horseloverofdoom.blogg.se
Elin http://norrkopingsuger.blogg.se/ 
Elliot http://skrvt.blogg.se/
Gabriella http://svoerboeretta.blogg.se/ 
Johanna http://heyjones.blogg.se
Josefin http://josseeatwords.blogg.se/
Karin http://bamsesburkar.blogg.se/
Louise http://bloggsh.blogg.se/ 
Max http://jvlar.blogg.se
Simon http://abesk.blogg.se/

Andra 2:or:
Malin 2 A http://arschkatzen.blogg.se/historia

Varför blogga i skolan?

Min tanke med varför vi skall använda oss av bloggar:

Det blir förhoppningsvis roligare, mer stimulerade och lärorikt än vanliga inlämningsuppgifter. Det kan kännas mer meningsfullt att skriva inte bara för lärare eller betygsättning, utan istället rikta sig till alla som kan tänkas komma att läsa ens inlägg och ge kommentarer.

Det blir mer personligt och på riktigt. Det finns en tydligare koppling mellan egna intressen eller åsikter och de allmänna frågor vi kommer beröra. Detta, menar jag, ger bättre förutsättningar för att verkligen lära sig något, genom att förankra det till sina egna erfarenheter och tankar, och därmed utveckla sin egen förmåga till reflexion. Men det är viktigt att ni själva avgör hur personliga ni vill vara, och vad som är relevant för uppgiften. Jag vill inte veta vad ni äter till frukost, såvida ni inte har någon poäng eller syfte med som tex diskutera vilken påverkan det vi äter har på klimat eller samhälle.

Det ger träning att på att utrycka och formulera både sina egna synpunkter och kommentera andras. När vi skriver händer det inte sällan att vi upptäcker helt nya perspektiv. Behovet av att uttrycka sig tar över förvandlar vad ni från början kanske tyckte var en tråkig inlämningsuppgift till en kreativ process där nya tankar uppstår.

Det blir mer naturligt att sätta in det ni skriver om i ett sammanhang, genom att ni kommer att utgå ifrån och länka från tex tidningsmaterial eller andra bloggar på nätet, som ger bakgrund och inramning till de frågor ni kommer ta upp.
 
Att utgå och hänvisa till material på nätet kräver och ger träning till en källkritisk granskning. Ni måste naturligtvis ange varifrån ni tagit en viss uppgift, men även bedöma dess trovärdighet. Vissa lärare tillåter inte att eleverna använder sig av wikipedia. Jag tycker tvärtom att det ofta är erbjuder ett bra sätt att orientera sig i något, samtidigt som den alltid förutsätter att uppgifterna värderas, vilket ger en utmärkt träning i källkritik.

Eftersom de flesta ungdomar lägger ned stor tid på nätet, borde det vara en viktig uppgift för skolan att bidra till att utveckla och träna förhållningsätt till olika aspekter av nätkulturen.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0